Artikel ur Själevadsposten nr 3, juni 2003 av Arne Ögren
Själevads gamla kyrka revs 1876, resterna ligger som fyllnad från Kärringberget och mot den nya kyrkan.
Foto: Hembygdsföreningens arkiv
Visste ni att de djupaste stället i Moälven är ca 18 m. Jag tror att det var i början på 80-talet som det gjordes mät-ningar av Domsjö Båtklubb. Stället jag pratar om ligger alldeles nedanför bron över Prästsunds-vägen på den sida som Friluftscentralen nu är belägen. Man tycker att det djupaste stället borde ligga i någon av fjärdarna, men ingenstans där överstiger djupet 10 meter.
Om man tittar på platsen nedanför bron så ser man att det är som en cirkelformad vik. Det finns en gammal sägen som jag tror är en förklaring till det hela.
På 1300-talet tvistade man var man skulle bygga den första kyrkan i Själevads församling som var stor till ytan på den tiden. Vågsnäsbönderna ville att den skulle byggas i Våge medan bönderna inåt landet ville bygga den i Hemling, för där fanns redan en klocka och en klockstapel.
För att avgöra tvisten lade man spånor på Moälven. Om spånorna flöt uppåt skulle kyrkan byggas i Hemling och om de flöt neråt skulle den byggas i Våge.
Vad händer? Jo, av någon anledning flyter spånorna uppåt och tvisten var avgjord. Vågsnäsbönderna blev arga och smidde planer. De beslöt att försöka stjäla kyrkklockan från Hemling, för utan klocka kunde de inte bygga någon kyrka.
Då säger denna sägen att en vinterdag, när de stulit klockan och kom släpande med den över isen, så slet sig klockan och flög iväg. En käring som stod på stranden fick se klockan komma flygande och slå ned i Prästsundet. Det tog man som ett tecken att kyrkan skulle byggas i Själevad och så blev det också.
Det blev en stort hål i isen där klockan slog ner. Den kallades för klockvaken för den frös aldrig igen. Platsen som käringen stod på heter ju som ni vet fortfarande Käringberget.
Vad har nu denna sägen med djupet nedanför bron att göra? Jo, jag tror att det ligger en liten sanning i denna sägen. Man byter bara ut kyrkklockan mot en meteorit så faller pusselbitarna på plats.
Viken är cirkelformad och djup och vaken frös aldrig igen. Vad jag vet så brukar meteoriter vara heta och lämna efter sig cirkelformade hål. ”I gamla berättelser finns det alltid ett korn av sanning”, slut citat.
Är jag helt ute och cyklar eller är jag mitt i prick. Vad tror ni? Hör av er till Själevadsposten om ni har synpunkter. /Arne Ögren
